tisdag 4 juni 2013

Long time no see



















Alltså TID!!! Man tror att den är någon slags konstant. Att den alltid är den samma. Och visst - en timme är 60 minuter lång. En minut är alltid 60 sekunder. Men framför allt är tiden relativ! Lite beroende på vad man håller på med liksom. Ja, det var ju inte vi som upptäckte det. Einstein hann före oss. Men han har rätt! För ni vet hur fort en timme går när man har roligt - och hur samma timme verkar ooooooääändliiiiig när man sitter i en kö? Bara som ett exempel! ;)))
På Bofinken segar sig inte tiden fram - det kan vi lova er! Här går det undan. Och dessutom så är det fullt av helger och "klämdagar" som förstärker känslan av att tiden fullkomligen rusar fram. Redan nästa fredag är det dags för skolavslutning och sommarlov! Så nu gäller det att ta vara på den - tiden! Snart är våra dagar som Bofinkar över...

Vi gör det mesta av dagarna in i det sista. Igår t ex var ju värmen påskruvad för fullt så vad kan passa bättre då än lite lek i vatten. Och leker man så lär man...


 
Med hjälp av lite enkel teknik (och kanske lite tur... ;)) så byggdes det en vattenmaskin. Den kunde tvätta fötter t ex vilket visade sig komma mycket väl till pass en sån dag som igår. Många fötter var nämligen smutsiga av allt barfotaspring. Och när vi upptäckte att det fanns en maskin som tvättade fötter - ja, då plötsligt blev många väääääääldigt smutsiga. Tur att det finns maskiner!

 
 
 
"Aaaahhhh... Det är jättekallt i vattnet!"
 
Det fanns andra sätt att tvätta fötter också. Den här uppfinningen svalkade också.





Vatten är ett fascinerande ämne. Det har så många egenskaper som man inte hittar hos andra vätskor. Det är till exempel den enda vätskan som expanderar (växer) när det fryser. Det är trögt att värma vatten men å andra sidan behåller det värmen länge. Och man kan använda det för att sortera andra ämnen i kategorierna flyter och sjunker...


Pinnar flyter. Om de inte är för långa...
 

Här laborerade vi länge. För det visade sig nämligen att alla saker inte hela tiden betedde sig på samma sätt. Kon t ex. Ibland sjönk den men för det mesta flöt den. Det visade sig att den flöt bättre i rent vatten... I det smutsiga vattnet gömde sig stenar som apropå det inte flyter.  De sjunker. "De är för tunga." Det luriga var att inte heller sand flyter. Trots att sanden var lätt... "Det är för att det egentligen är stenar som man har hackat sönder så att de blev så små." Ja, det ligger mycket sanning i det - trots att kopplingen mellan densitet (ett ämnes täthet) och flytkraft inte är helt klar. ÄN! Vi älskar ordet "än". För det betyder ju att man kan lära sig allt man vill. Man har bara inte hunnit lära sig allt. ÄN...  Och den där luriga kon - ja, kanske gömde hon sig under en sten en stund. Men hon kunde inte hålla andan så länge så då flöt hon upp! Det är så med kor...

Andra saker man kan göra med vatten är:


Dela en stråle i två. Det var galet roligt!
 
 

 
Strila ut vatten i en lång linje och sedan mäta den.
 
 

 Sälja det dyrt i kiosken. Som soppa.
 

Hitta vatten på ett ställe och flytta det till ett annat.
 
 
 
Annars kan man i stilla ro och frid anlägga en liten damm för fiskar. Och mata dem... Vatten är fantastiskt! Vatten är LIV!
 
 
Liv är det också i Bofinkarna! Så när andan faller på så ordnar man snabbt och lätt en höjdhoppstävling. Alla hjälper till. Och alla deltar. Det är härligt att se entusiasmen i rörelsen och alla glada hejarop. Man önskar att det får fortsätta så. Att lusten till rörelse får finnas kvar...

 
Jobbet med att lägga ribban på rätt plats fick man turas om med. Det var nästan lika roligt som att hoppa. Och ansvarsfullt! Det är ju viktigt att ribban ligger på rätt nivå. Här kom många viktiga samspelsregler att prövas och det skedde så vackert att FN skulle ha mycket att lära. Man lyssnade, handlade och anpassade allt efter behov. Och väntade på sin tur. Allt skötte de själva! En lycklig Bofinksfröken kunde bara sola sig i alla nöjda leenden och stora prestationer. Var och en efter sin förmåga!
 
 
Ibland hoppade man tillsammans...
 
 
 
... och ibland solo...
 
 
 


Och som om inte det var nog så har vårt växtintresse också tagit fart. 
 

 
Vilket blad är det?
 

På Bofinken finns en bok för snart varje fråga. Alltså ockå en flora... Och vi vet hur man använder dem! Både floran och de andra böckerna. Det är jättebra kunskap!


 


Insektsjakten fortgår kontinuerligt! Vi samlar gråsuggor, tusenfotingar och nyckelpigor precis som vanligt. Men när man letar efter det kända händer det att man råkar på nya bekantskaper. Så nu har ögonen öppnats för fler arter. Den här riddarbaggen t ex är snart lika känd som gråsuggan. Så häng med på kunskapståget. Det susar fram i samma fart som tiden snart. Fort, fortare,  framåt!

Hur tänker vi då?

Orkar ni? ;) Vi tror att ni börjar vara lika bekanta med läroplanen som vi snart men ändå... Vårt mål under hela läsåret och för hela förskolan har ju varit:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

Och vi kan nog tycka att vi kan skriva ett stort CHECK på det! Kryss i rutan. OM man nu kan säga att ett mål är uppnått som innebär att man ska utveckla något... Men utvecklas gör vi! Urskiljer, dokumenterar och ställer frågor och samtalar. Hela dagarna. Detta är en härlig plats att vara på om man gillar att lära. Och vem gör inte det?

Nu har vi nog lärt klart för idag i alla fall. Om inte ni har något att tillägga förstås? :)

Ha det gott så ses vi. Här. Där. Everywhere!








 
 

1 kommentar:

  1. Så givande att läsa om era dagar! Tiden hos er verkar vara givande och fylld med roligheter! Precis som det ska vara på förskolan!

    //Victoria

    SvaraRadera