Skogen är full av Bofinkar...

... och blåsippor, rosa blåsippor, gulsippor, vitsippor, vårlök, nunneört... Naturen fullkomligen exploderar av LIV nu!

Som en vis Bofink, 5 år gammal, uttryckte sig (och jag citerar!):

"Det är så här: naturen förändras! Först växer en blomma upp. Sen vissnar den ner. Då planterar den sig själv. Som min solros. När den vissnar då bara vattnar vi så kommer det en ny!"

Så tydligen är naturen vattnad och klar för nu växer det för fullt där ute. Och man vill plocka och plocka och plocka - av allt!

 

Årets första promenad till hasselskogen

 

Vi upptäcker ett konstigt träd. Det finns varken "skinn" eller löv.

"Det kanske är ett trollträd?" Det kittlar tanken lite... Eller hur?

 

Ett träd fullt av Bofinkar! :)



Vad man finner i en hasselskog

 

En paus med frukt och blomster

 

Nunneört - ännu inte utslagen

 

En snäcka

 

Men hallå!!! Vad gör den stora Bofinken i trädet? :) Är det vår så är det! Även för en stor Bofink.

 

En riddarbagge

 

En daggmask

Det är svårt att låta bli att plocka alla de vackra blommorna. Även om vissa av dem är ovanliga men ändå finns på Öland. Rosa blåsippor! Det ska även växa vita blåsippor (nej, inte vitsippor - men det fanns också) i hasselskogen men vi hittade inga just idag.

 

"Titta, ägg!"

 

Nej det var inte riktigt ägg, även om det var likt! Vi knackade och hörde om någon var hemma i svampen. Vi får forska i vad det är för sort. Så nördig har inte den här annars så nördiga fröken blivit ännu. Någon slags ticka tror jag... Återkommer om det. ;P "Men man kan väl inte äta den svampen?" Njäää... Den verkade inte så god faktiskt. Lite hård. Typ.

 

Ja. Nä. Men det känns som om det blir riktig vår nu. Nästan sommar faktiskt... Så idag har några vikingar ibland oss provat om man inte kan gå barfota. Det kan man inte! Sa fröken...  Synd.

 

 

Vi ses imorgon!

 

 

P.S Saknar ni målen från läroplanen? Nääääääää... det gör ni väl inte? ;) Men ifall... här kommer några för dem som längtar:

 

Förskolan ska sträva efter att varje barn
 

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

Ni börjar bli så insatta i det här nu att ni gör kopplingen själva, eller hur?
 

 Och ja just det - vi börjar fundera på att ha ett föräldramöte ganska snart. Nu vet vi nämligen lite om hösten... Nyfikna? :)

 

 

Ses!

 

 



 

 

Problem...

... är bara möjligheter i arbetskläder! Det är sant. Idag hade "fröknarna" problem. En massa jätteviktiga frökenmöten som måste skötas som ingenting. Problem, tänkte vi. Men - det var bara möjligheter i arbetskläder visade det sig! En dag när Bofinken fick hänga med Vipan "the Bofinken way" - med en insektsbok i ena handen och ögonen på skaft. Perfekt! Och en dag då man fick tillfälle att öva sig på att vara hjälpsam. Fint!

Vi har haft det bra. Har ni?

Ses imorgon!

När cirkeln sluts

Ute var det årets andra vårdag. Solen sken, fåglarna kvittrade, bina surrade och barnen ville inte ha kläder på sig. Men inne närmar vi oss skördetider...

 

Ganska tidigt på vårterminen hamnade vi i ett planteringsprojekt. Igen. Solrosfrön som vi hade till att mata fåglarna med i våra egentillverkade fågelmatare provades i planteringssyfte. Och det fungerade utmärkt! Vi vattnade och plantan växte och vi vattnade mer och plantan växte mer och idag - tadaaaaa! En livs levande solros slår ut i vårt fönster. Är det inte fantastiskt?

Och som om inte det vore nog - bönan har också närmat sig slutfasen. Frågan är nu - är det här verkligen slutet?

Här verkar det vara slut i alla fall. "Mackfröna" vill inte ta sig... Frön som vi plockat ur mackorna och som vissa av oss inte vill äta användes också till plantering. Nu undrar vi lite varför de inte vill ta sig... Vi tror att det kan ha något att göra med att de är använda. Vi får se. Kanske fortsätter vi att vattna dem en stund till. Bara för att det inte blir något behöver det ju inte betyda att det inte är något. Kanske är det något att lära som är planterat...

Och fåglarna har vi inte glömt på något sätt bara för att vi är i skördetider. Nej, ibland tar man sig en stund i lugn och ro och gör sig en liten fågelbok. Som sagt - vi jobbar i cykler och cirklar här på Bofinken. Underbart är det! Som våren. :)

Inte heller glömmer vi idrotten. Men nu vill vi nog snart inte vara inne mer så nästa vecka är det sista gången för den här terminen som vi traskar mot Rydberggården.

Idag hade Gunvor med sig en ny lek. Först delade hon in alla barnen i "smygarråttor", "hoppråttor" och "springråttor". Det vill säga alla utom en - som fick vara katt! Med hjälp av trumman talade hon sedan om när de olika råttorna fick smyga, hoppa och springa omkring i rummet. Och med trumman väckte hon också katten som skulle fånga råttorna! Spännande och roligt var det...

 



... och fort, fort sprang benen när katten var på jakt!

Som för att fira våren var vår lilla gitarr tillbaka efter en tid hos "doktorn". Då tog vi en trudelutt på trappan!

Och nu när solrosen blommar så kom vi på att vi har solrosfrön kvar. Bäst att göra en fågelmatare då!

Hur tänker vi då?

Förutom att vi tänker att vi följer och uppmuntrar barnens intresse för det som händer i naturen och låter dem återkomma gång på gång för att befästa sina kunskaper, så är väl det här ett tydligt exempel på att

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

Nu väntar vi bara på att våra frön ska mogna så vi får plantera dem igen. Ett skolexempel på återvinning och kretslopp!

 

Vi ses imorgon hör ni!

Vårkänslor

Alltså... Ni vet den där känslan av att man nog inte behöver ha kläder på sig. Alls! :))) Att man vill blåsa såpbubblor, måla ute, äta ute, LEVA ute. Den första vårdagen helt enkelt! Bilderna får tala för sig själva. Eller kanske en av bilderna behöver ett liiiiiitet förtydligande. Den föreställer "en miljon"! Vet ni vilken vi menar? ;)

Vassegoa!

Våren och nyfikenheten spirar på Öland

Äntligen lite värme och vår! Så väldigt skönt det känns. Precis vad vi behövde nu...

Om bara tre veckor är det dags för Öland Spirar där vi ska vara med. Vårt bidrag kommer nog att handla mycket om fåglar tror vi. Med tanke på att vi numera snart både har en trana i naturlig storlek och en ganska stor örn färdiga här som vi är ganska sugna på att få visa upp så är det ju väldigt passande. Med anledning av detta behöver vi också fråga igen om det är någon av er som kan tänka sig att ställa upp att bemanna vår utställning/workshop under lördagen den 11/5. Hör av er till oss så fyller vi på i listan. Just nu står det bara ett namn där - ett frökennamn. ;) Skulle vara kul med lite sällskap...

 

"Örnen har längre vingar än tranan. Men tranan har längre kropp än örnen."

Vår örn tar sakta men säkert form. Här får man hjälpas åt att limma och försöka "klä" den i silkespapper. Vi tror att den kommer bli ganska fin när den blir klar. Och ganska stor. Återigen får vi tillfälle att reflektera över hur olika fåglarna är. Just i skapandet får man ju tillfälle att bekanta sig ganska noga med olika detaljer i anatomin.

 

Mycket lim behöver man...

 

Tranan är numera nästan helt färglagd. Hunden vaktar...

Vi har uppfunnit en ny lek hos oss. När vi äter i fantasia har vi en plansch med några av de vanligaste fåglarna man kan få se i trädgården på väggen bakom oss. Nu roar vi oss med att låta en av kompisarna beskriva en valfri fågel och sedan får vi andra gissa vilken fågel det är. Många av namnen på fåglarna lärs in här... Staren verkar vara en favorit. Den beskrivs ofta som att den ser lite gammal ut. Kanske är den för att den ser lite tufsig ut på bilden. Bofinken är också vanlig att man väljer.

Som ni vet så är ju våra dagar på Bofinken ganska intensiva. Kreativa  - men intensiva! Och kreativitet är inget man ska förakta. Tvärtom! Vi har haft en givande diskussion bland kollegor i lite olika konstellationer och under några dagar nu på just det temat. Tankar som egentligen har legat och skramlat runt i huvudet länge. Så dyker tillfällen upp när det blir dags att släppa ut tankarna och låta dem möta andras. Sådana möten är spännande! För man måste börja ifrågasätta sig själv och sitt tänkande. Kanske hitta nya vägar för tankarna att löpa och kanske bli till nya. Det handlar om att tänka utanför boxen som det heter.

Hur tänker vi då?

I läroplanen står att vi som befinner oss i utbildningsväsendet ska hjälpa till att fostra morgondagens samhällsmedborgare. Eller mer exakt:

Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet.

Då kan man undra - vad krävs av människor som ska "delta aktivt i samhällslivet" om sisådär 15 år? Kan man veta det? Om någon hade sagt för 15 år sedan till er att ni i framtiden skulle kunna sköta era bankaffärer via telefonen eller att bilarna skulle kunna parkera själva, vad hade ni sagt då? Skrattat lite kanske. Tänkt att det var lite sci-fi... Fast det är klart - hur gamla var ni för 15 år sedan? Lite yngre än vi som jobbar på Bofinken i alla fall. ;) Så ni kanske tänkte nåt sånt här: det låter spännande!
Det finns nämligen en tendens att tycka att det som fanns i världen när vi föddes är självklart och helt naturligt. Det som uppfinns mellan du är 15-35 är nytt, spännande och revolutionerande och här kan man kanske skaffa sig en karriär. Allt som uppfinns efter att du fyllt 35 är mot sakers naturliga ordning!
En aning hårddraget - men generellt kan man nog känna att det stämmer ganska bra.
I alla fall! Vad vet vi om hur samhället ser ut om 15 år? Inte mycket! Mer än att det troligtvis inte ser ut så här i alla fall. Och det är väl ganska logiskt och bra. Men hur fostrar man människor till att bli ansvarsfulla samhällsmedborgare i ett samhälle vi inte vet något om? Ja, kanske genom att uppmuntra och bejaka kreativitet och nyfikenhet. Då kanske barnen (som då är vuxna!!!) inte är rädda för att fortsätta lära sig nya saker, anpassa sig till nya förhållanden och välkomnar det nya samtidigt som de kan tänka kritiskt och ifrågasätta. Ja... Vad tror ni?

Om man ska bejaka kreativitet och nyfikenhet finns det risk att det ibland blir lite kaos. Man ska inte vara så rädd för kaos! Mycket gott kan komma ur det. I måttliga mängder såklart. Om det ska vara ett positivt kaos måste vi som är vuxna hinna med att fånga upp och utmana all energi som flödar. För att hinna fånga upp all energi, kreativitet och nyfikenhet som flödar här,  har vi glädjande nog fått lite tillökning i Bofinksfamiljen.

Vi välkomnar Helena Andersson till oss - vår glada nya kollega! Hon har tidigare jobbat i Runsten men kommer från och med nu vara hos oss i Algutsrum tisdagar - torsdagar. På tisdagar och torsdagar mellan klockan 9 och 14 kommer hon att vara på Bofinken. Kanon! Nu kan vi fortsätta att utmana. :)

 

 

Glöm inte det där med Öland Spirar nu är ni snälla... Det kommer bli jätteroligt!

Och glöm inte att kommentera... :)

Ses imorgon!